Imorgon skall vi på kalas till min Mormor som fyller år på måndag. Probelmet är alltid desamma. VAD ska man köpa??
Men i år har jag minsann överträffat mig själv.

Min Mormor fick ålderdoms diabetes för ett par år sedan. Något som varit lite jobbigt både för henne och oss att lära sig leva med, hur man ska äta, när och vad. Men så träffade jag världens underbaraste "farmor" Margaretha som gav mig ett par tidningar från Diabetes föreningen som Mormor fick låna. Hon tyckte om dessa och därför blev presenten given... 1 år av tidingen DIABETES


"källa"

Men de kändes lite konstigt att bara ge bort en tidning. Såg inget kul ut... så jag bläddrade lite och hittade ett recept på Italinska småskorpor för diabetiker. Så idag har jag och jonte bakat detta och här är resultatet som mormor ska få imorgon

Jag vill inte och kan inte förstå hur en människa kan försätta så många andra människor i svårigheter utan att ens blinka.. Utan att förstå sitt handlande.. Hur man försätter vänner som stått vid ens sida i många många år. Som trott på denna människan och stöttat. Som öppnat upp sina familjer och lagt sin framtid i dennes händer.. Hur kan man bara göra såhär??!!

Jag är förtvivlad, ledsen och besviken!!
Hur ska de nu gå och vad ska jag nu göra??

Så då har vi fått svaren på odlingen som gjordes på Obelix urin.. där fanns ingat att anmärka på.
Obbe börjar helt enkelt bli lite glömks och glömmer bort att han är kissig... kan man bli annat med en så förvirrad matte som han har... =)



Nu är de dags för Lillis att åka till dagis, ska bara tvätta bort all Daninino han har i annsiktet innan Annie gör de

Jag måste verkligen ta tag i mig själv och sköta mig blogg, jag är på tok för dålig på att uppdatera den!

Obelix är hemma och verkar faktiskt må ganska okej ändå. Han ser ut som en skabbråtta då dom rakat över allt för att ultraljuda hjärta, lungor, buk och tarmar.
Vi väntar fortfarande på odlingen från urinet får veta imorgon eller på måndag men nu behandlas han mot Borrelia i 10x2 dagar. Först 10 sen ev 10 till.
De har också kommit fram att Obbe är jätte känslig i mage och tarma och skall därför gå på speciela foder i resten av sitt liv i from av CID Spicifik


Runt den 21 april skall vi testa hans leder igen för att se om han behöver ytterligare behandling mad catropen men nu börjar vi här tycker jag så får vi se vad som händer. De värsta av allt är att de e slut med köttbullar och grisöran.......

As we go on, we remember
All the times we had together
And as our lives change, come whatever
We will still be, FRIENDS FOREVER
♥

Jag tycker om att ligga där de är lite mörkt och svalt och har koll på allt...

Men de mysigaste som finns är att ligga så nära som möjligt och kela, men de e svårt att få någon att vara stilla så länge!!
♥

Nu tror ni säkert jag blivit knäpp, men så är de inte. Dom raderna ni läste här uppe är ett urval av Annies HELT EGNA ORD.
I lördags var vi och besökte i djurtolk som kommunicerade med Annie. Man får tro vad man vill om detta men efter detta möte är jag HELT övertygad om att de faktiskt fungerar! Denna människa vi träffade visste ingenting om oss. Hon visste inte vilka som skulle komma eller vilka vi var. Hon visste inte om att Annie inte bott hos mig alltid eller hur gammal Annie var. Hon visste inte vad vi hette och inte vart vi kom ifrån. De ända hon visste var att hon under den dagen skulle träffa ett ex antal olika hundar med start klockan 10:00.

Jag vill vara nära jag vill inte att man lämnar mig de känns som alla jag älskar bara försvinner från mig både människor och djur....
♥

Detta är bland de första Annie säger till mig.... förklara för mig HUR man bara "hittar på" detta när man inte VET vad som hänt hunden? Alla som känner Annie vet vilken knähund hon är... och hur ofta hennes familj sitter stilla.... vadå kände oss träffade direkt!! =)

När vi kom in i rummet sitter redan Catarina, som hon heter, där inne. Vi säger inget. Då utbrister Catarina. -Nej detta går inte, hon vill inte ha mig här, jag måste sätta mig på golvet. Hon tycker jag är oförskämd som sitter här uppe och tittar ner på henne.
När hon sätter sig på golvet blir de ett lugn över Annie. Jag höjer ögonbrynet av förbryll. Sen sitter vi helt tysta i typ 15 minuter medans Catarina skriver så pennan glöder. Inte en fråga, inte ett ljud, ingenting! Jo när vi kom in frågade hon vad jag heter och vad hunden heter, de var allt.
Så lägger hon ner pennan och börjar läsa för mig vad Annie sagt.

Jag tycker inte om när man håller fast mig. Jag tycker det är obehagligt att sitta fast. Måste kunna komma undan.

Jag blir stressad när jag behöver umgås med människor jag inte känner. Jag tycker inte om när de höjer rösten och skriker, då går jag undan. Om jag inte kommer undan så kan jag nafsas fast jag VERKLIGEN inte vill. Men det är rädslor.
♥

Så fick jag då förklaringen till varför Annie inte gillar visiteringa och tandvisning mm. Hon säger även längre fram när jag ställde frågan att hon inte tycker om stora männ och maskulina kvinnor som är dominanta. Men nu kan vi jobba på detta och få de att fungera. Fick massa bra tips på hur jag skulle få detta att fungera bättre i framtiden.

Jag gillar att följa med överallt och sitter gärna i bilen, bara jag får vara med. Jag lider inte av detta!
♥

Här kommer ytterligare en sådan sak. När vi satt i bilen på väg dit säger jag till Emelie. Jag tror Annie blir orolig när jag sätter in henne i bilen efter rastning osv tex innan lydnads tävling. Jag tror hon tror att hon gjort något fel och blir ledsen. Jag gillar inte att ha henne i bilen för jag upplever att hon blir ledsen av detta...... jag upprepar igen vad Annie sa UTAN att verken jag frågat eller Catarina frågat.... JAG SITTER GÄRNA I BILEN... JAG LIDER INTE AV DETTA!!!
Jag kan inte förklara detta på annat sätt än att de är Annies lugnande ord till mig att sluta oroa dig matte de går ingen nöd på mig när jag sitter i bilen bara jag får vara med.

Jag väljer att inte skriva allt Annie sagt utan valde de fraser jag fastnade för. Efter att Catrina läst får jag fråga saker till Annie. Annie har sagt att hon behöver inte andra hundar dom betyder inget för henne. Jag vill vidare utveckla detta och frågar om de inte finns någon hund hon tycker bättre om... svaret blir att NEJ jag umgås och accepterar dom hundarna DU vill att jag ska acceptera och umgås med men jag BEHÖVER ingen annan hund. Annie kan upplevas väldigt nonchalant av andra hundar då hon har denna atityden och rycker därför lätt ihop med andra hundar pga hennes nochalanta beteende!! Andra äldre hundar kan alltså störa sig på hennes beteende.

En anna sak jag ville ha fram var vad hon älskar att göra mest, självklart agility trodde jag, men då svarar Annie såhär Jag har ingen favorit, jag behöver inte träna. Jag är nöjd bara jg får vara med er och springa lös. Jag älskar att springa fort och låta pälsen vina och bara släppa loss allting. MEN jag älskar att arbeta med dig, jag älskar att göra de du älskar men mig spelar de ingen roll bara jag får vara med dig.
♥

Jag skulle kunna skriva i timmar om detta besök men jag känner någonstans att jag vill behålla lite för mig själv. Men jag kan lova att de snurrar i mitt huvud och ett är säkert.. detta var INTE sista gången vi besökt Catarina!!
 Jag vill tacka alla er som gjorde de möjligt för mig att få en inblick i hur min älskade Annie fungerar. Få svar på många frågor och äntligen hitta lösningar på probelm. Ett speciellt tack till världens bästa Emelie som alltid finns vid min sida i alla mina galna påhitt, så även denna gången. Och till världens bästa uppfödare Annelie som stöttar och finns där att bolla allt med!!
 Jag ska låta Annie avsluta detta inlägg med sina egna ord

Jag är inte beroende av andra hundar. Jag älskar ju MIN människo familj allra mest!
♥