Idag är de 1 år sedan min älskade röda huligan tog sitt sista andetag med huvudet i min famn. Denna bild sitter så hårt på min näthinna, kan fortfarande känna paniken jag kände när jag insåg att nu är han borta... smärtan som kom som en kniv i bröstet på mig när veterinären tog bort stetoskåpet från hans kropp och la handen på min axel. Nu sover han... nu har han inte ont längre... Men smärtan lämande han kvar här hos oss i våra hjärtan och den smärtan kommer aldrig försvinna!

De jorden gömmer, hjärtat aldrig glömmer...

Denna film gjorde jag till hans 5 års dag


Idag har jag varit ute och åkt skidor bakom Annie. Obelix fick följa med och springa runt oss.
Gissa om Annie drog??!! =)
Jisses vad de gick undan. Snön yrde och tårarna sprutade på mig. Annie tjöt av lycka och sprang på som en galning. HAHA Detta var nog de roligaste jag gjort och inte ramlade vi en ända gång heller =) Får se om snön orkar ligga kvar tills på fredag så får vi se om husse kan filma oss i skogen så ni får se hur de går till när fartdårarna är ute på skidor =) =) =)

Dagens inlägg avslutas med lite bilder som jag tog när vi pausade i skid åkningen...