I torsdags kom första provet, de allmäna provet. Detta prov SKULLE ju vara helt okej så jag var ju inte så orolig, MEN de skulle visa sig att detta prov INTE var okej.
Annie hade på oroväckande låga röda blodkroppar. Allt annat såg normalt ut. Dom kunde inte svara på varför Annie har låga röda blodkroppar och ville därför ta in henne idag för ett nytt prov. Som veterinären sa kunde de ju bara vara en tillfällig dipp och förmodligen inget att oroa sig för...

Idag kom vi in och tog ett nytt prov och efter en kvart hämtade veterinären mig igen. Jag var så inställd på att de skulle vara bra så jag kom mig inte ens att bli orolig. Men så kom de hårda slaget i magen som fick benen att vika sig på mig.

"Dom röda blodkropparna ser normala ut idag... MEN nu är dom andra värdena på tok för höga... och dom röda blodkropparna har höjts för fort för att de ska vara normalt..."

Jag kännde bara hur allt snurrade och jag blev helt stum. Vad händer nu ??!!
Anledningen till dessa kraftiga skiftningar vet dom inte i dagens läge men nu måste Annie in igen för nya prover den 12 jan för detta är inte normalt och tyder på att något är fel med min hund. De kan ha med hennes löp att göra men de kan också ha med något annat att göra som vi just nu inte hittat eller vet om. Innan vi göt något annat måste vi får svar på proverna vi väntar på. Senast onsdag 5 jan får jag vet vad bukspottkörtel och B12 proverna säger och innan detta sätter vi inte igång någon kastrerings prosses. Men nu är veterinären väldigt övertygad om att en kastration är de ända raka att göra med denna hund men vi måste veta att hunden är frisk för övrigt innan vi kastrerar henne.

Om ni tycker detta är rörigt är de INGENTING mot vad vi tycker!! Jag har aldrig förr mått så dåligt av att inte veta. Oron i kroppen är total och jag vet snart verken ut eller in om någonting. Jag vågar inte ens tänka 1 vecka framåt i tiden utan tar en dag i taget.

Vi som skulle börjat vår träning inför tävlings säsongen 2011 nu denna veckan.... istället sitter jag här med min lilla klena totalt pälsfattigt tös och tårarna rinner ner för mina kinder.
De viktigaste som finns just nu är att få henne frisk så hon åter igen kan bli min fina muskelösa glada och pigga tjej som älskar livet
♥



"Du är en saga för god för att vara sann,
de är en saga i sej att vi funnit varann!
Vi kunde lika gärna aldrig någonsin mötts,
eller var vårt möte redan bestämt långt innan vi fötts!"

♥

Vi kommer aldrig sluta kämpa vår älskade lilla hund.
Du ska bli frisk nått annat finns inte!!