Ibland behöver man någon som går in och bryter ett mönster man fastnad i, någon som drar upp rullgardinen och släpper ut en i verkligheten..... De var precis vad min vän Chrille gjorde idag när han för första gången tar min Annie och kör en agility klass 3 bana med henne som om han inte gjort något annat någonsin. En människa Annie träffat ett fåtal gånger men aldrig varit riktigt nära. Visst var hon bekymrad i början för matte står ju där, men när hon väl förstår att hon ska få springa.... ja se själva!!!



Detta fick verkligen mig att vakna upp. Som Chrille säger själv. Vilken lätt hund du har!!!
Och ja de har jag så varför gör jag de då så himla svårt för mig?? Annie följer mig exakt dit jag pekar och ständigt med en strålande glädje så de minsta jag kan göra är att ge henne glädje tillbaka!!

Tack Chrille för att du drog upp rullgardinen och släppte ut mig i verkligeheten igen ♥

Nu är jag mer taggad än någonsin inför söndagens tävling och extra roligt att ha tillbaka Emie och grabbarna i bilen =)